Vad menas med Tendenskriteriet?

Tendenskriteriet utgår från upphovsmannens intresse av att påverka opinionen. Den som är part i ett mål – alltså har personliga, ekonomiska, ideologiska eller andra intressen i en sak – kan alltid misstänkas för att vara otillbörligt tendentiös.

Läs mer

Följaktligen, vad är källkritik och hur ska jag vara källkritisk?

Man frågar sig vem som är upphovsperson till källan, när källan tillkom, varför och om uppgifterna kan kontrolleras och stämmer med andra oberoende källor. När man skriver en uppsats och använder sig av källkritik bör man kunna ifrågasätta de källor man använder med sakliga argument. Folk frågar också hur gör man en källkritisk analys? Att granska en text för att avgöra hur tillförlitlig den är när den beskriver eller bedömer något är att göra en källkritisk analys. I första hand gäller det att svara på frågan om textens uppgifter är riktiga eller oriktiga. Men en källa kan vara otillförlitlig även på andra sätt än genom falska upplysningar.

Följaktligen, vad ska man tänka på när det gäller källkritik?

Att tänka källkritiskt

1. Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
2. Varför finns informationen?
3. Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
4. Hur gammal är informationen?
5. Hur fick du tag på informationen?
6. Kan du hitta informationen i andra källor?

Är Ne se trovärdig? Tillförlitligt. Uppslagsverket är Sveriges främsta med långt över 200 000 faktagranskade uppslagsord. Bakom uppslagsorden står 4 500 ämnesexperter och en sakkunnig redaktion som bearbetar och uppdaterar artiklarna. Redaktionen ser till att materialet håller hög klass, både språkligt och innehållsmässigt.

Därefter, vad menar man med begreppet tendens?

I nästan alla källor finns det en tendens. Med det menas att det finns en lite dold avsikt att lyfta fram till exempel en viss ideologi, religion, person, musikstil eller fotbollslag. Vad är en primär och sekundär källa? Användningen av primärkällor ökar dessutom textens trovärdighet och är särskilt viktig i samband med uppsatsskrivande. Sekundärkällor är texter som refererar primärkällor. Den information som du hittar hos en andrahandskälla är med andra ord en tolkning eller utvärdering av en primärkälla.

Därmed, vad är en andrahandskälla?

En andrahandskälla är information om en händelse, person eller period som bygger på en förstahandskälla. Man kan också fråga hur vet man om en text är trovärdig?

Det finns inget slutgiltigt svar på denna fråga, eftersom det finns många faktorer att ta hänsyn till när man bedömer en texts trovärdighet. Några saker att titta efter är dock författarens referenser och expertis i ämnet, textens förlag eller källa samt eventuella recensioner eller betyg som kan finnas tillgängliga. Dessutom är det ofta bra att läsa texten i fråga och jämföra den med andra källor om samma ämne för att få en uppfattning om dess allmänna noggrannhet och tillförlitlighet.

Hur gör man en källhänvisning?

Det finns inget entydigt svar på den här frågan eftersom det beror på vilket citeringsformat du använder. Några vanliga citeringsformat är MLA, APA och Chicago. Var och en av dessa format har sina egna specifika regler för hur man gör en citering. I MLA-formatet skulle du till exempel ange författarens efternamn och sidnummer inom parentes efter den citerade eller parafraserade texten, till exempel så här: (Smith 12). I APA-formatet skulle du inkludera författarens efternamn, publiceringsåret och sidnumret inom parentes efter den citerade eller parafraserade texten, så här: (Smith, 2016, s. 12). I Chicago-formatet anger du författarens efternamn, publikationsåret och sidnumret inom parentes efter den citerade eller parafraserade texten, till exempel så här: (Smith, 2016, s. 12).