Varför säger man skrovmål?

Uttrycket skrovmål är enligt Svenska Akademins Ordlista känt sedan 1860 och betyder "bastant mål, rejäl bukfyllnad". Än i dag stämmer det väl in på uttrycket men för gemene norrbottning är skrovmål snarare två hamburgare på vardera 45 gram och en laddning pommes frites.
Läs mer på kuriren.nu

I Sverige har uttrycket "skrovmål" en intressant historia och betyder traditionellt ett rejält mål mat. Enligt Svenska Akademins Ordlista har termen varit känd sedan 1860 och syftar på en "bastant mål" som ger bra bukfyllnad. Men idag har betydelsen av skrovmål utvecklats och för många norrbottningar förknippas det snarare med en festlig måltid som ofta inkluderar ett par mindre hamburgare och en generös portion pommes frites.

Skrovmålets innehåll

Är du nyfiken på vad som faktiskt ingår i ett skrovmål? Den klassiska versionen av skrovmålet, som format många luncher och middagar sedan 1975, består av:

  • Två hamburgare på 45 gram vardera
  • Rostat sesambröd
  • En skiva hamburgerost
  • Krispig isbergssallad
  • Hemlig Frasses Originaldressing

Dessa element skapar en smakupplevelse som är svår att motstå. Naturligtvis serveras skrovmålet alltid med strips och en dryck för att fullända matupplevelsen.

Historien bakom skrovmålet

Skrovmålet föddes i Luleå för över 45 år sedan, i samband med att Frasses Bar tog över lokalerna från Focusbarens. Det var här en norrbottnisk klassiker kom till liv och har sedan dess spridit sig över hela landet. Med sitt ursprung i Norrbotten har skrovmålet blivit en symbol för den lokala matkulturen, och idag erbjuds det på flera ställen, vilket gör det lätt att njuta av denna delikata rätt oavsett var man befinner sig i Sverige.

En mattradition i förändring

Trots att skrovmålet ibland kallas för skräpmat, vilket är vanligt för många snabbmatsalternativ, har det en trogen följarskara. Användningen av färska ingredienser och engagemanget för kvalitet har gjort att många hamburgerrestauranger, inklusive kedjor som Max, anpassar sina menyer för att tillgodose både smak och hållbarhet. Efter att ha infört riktlinjer för halalslaktat kött har Max även blivit branschledande när det kommer till hållbarhet, vilket visar att även snabbmat kan utvecklas och höja kvalitetsstandarden.

I en tid av ökad medvetenhet kring matval och hälsa är skrovmålet fortfarande en älskad rätt för många. Oavsett om man ser det som en lyxig snabbmat eller som en familjefavorit, fortsätter skrovmålet att ha en speciell plats i hjärtat hos många svenskar.

Vanliga frågor

Vad innehåller ett skrovmål?

Hamburgare på 2x45g med rostat sesambröd, hamburgerost, krispig isbergssallad och Frasses Originaldressing. Serveras med strips och dryck. En riktig klassiker som har serverats ända sedan starten år 1975!
Läs mer på frasses.se

Vem uppfann skrovmålet?

Klassikern 45 år – så föddes Skrovmålet i Luleå I dag finns Skrovmålet över nästan hela landet. Men det var i Luleå som allt startade för drygt 45 år sedan. Frasses Bar tog över Focusbarens lokaler och uppfann en norrbottnisk klassiker redan från start.
Läs mer på kuriren.nu

Är skrovmålet?

Med skrovmål (uttalas skråv- [ˈskroːvˌmoːl]) avses ett väl tilltaget mål mat. Ordet är känt sedan åtminstone 1860 och används i överförd mening även i andra sammanhang.

Vad är betydelsen av ordet skrov?

Ett skrov är den vattentäta kroppen på ett fartyg, en båt, en ubåt eller en flygande båt . Skrovet kan öppnas upptill (till exempel en jolle), eller så kan det vara helt eller delvis täckt med ett däck. Ovanpå däcket kan det finnas ett däckshus och andra överbyggnader, såsom en skorsten, ett borrtorn eller en mast.

Är hamburgare skräpmat?

Snabbmat och diverse färdigmat, friterad mat, bakverk, glass och snacks kopplats ofta samman med begreppet skräpmat. Hamburgare är ett exempel på en maträtt som ofta räknas som skräpmat.

Är Max kött halal?

Efter möten med Djurskyddet tog Max då fram riktlinjer för att bara köpa in halalslaktat kött från djur som bedövats. Max har fyra år i rad blivit branschbäst på hållbarhet enligt Sustainable Brand Index.

Kommentarer

Lämna en kommentar